Kurstillfälle 4 - kläder

Jag köper övervägande av mina och L:s kläder begagnat. Strumpor och underkläder köper jag nytt. Jag har provat att göra om makens gamla skjortor till trosor till mig men dom blir stelare än köpta trosor på grund av matrialvalet. Om jag får någon utsliten tshirt eller annan mjuk matrial över så syr jag nog trosorna av det istället. Mitt problem är mest var jag ska göra av utslitna eller fläckiga kläder. Kläder vi tröttnat på/ vuxit ur som är fräscha och hela brukar jag skänka eller sälja. Men dom andra? Som det är idag slänger jag dom i soporna. Vi har en stor hög i garaget med såna kläder som maken använder som traser. Men det finns en gräns på hur mycket traser man behöver. Jag funderar på att sy ett lapptäcke av utslitna kläder men har bara kommit till tanken. Jag har ett lapptäcke som jag sytt av tyglappar som jag älskar. Jag brukar ha det i sängen när jag läser eller i soffan när jag ser på tv.
I Sverige köper vi ungefär 24 kilo kläder och textilier/år och person. Kläderna på galgarna har färdats lång väg för att komma dit. Ibland genom 3 - 4 olika länder. I ett land odlas bomullen. I ett land vävs tyget. Det färgas i ett tredje och sys i det fjärde.
Bomull är ett vanlig matrial som finns överallt nästan. Priset på bomullen minskar och någon får betala.

Kolla in videon för mer info om bomull och hur bomullsarbetarna behandlas. Barn till exempel får inte gå i skolan för dom ska plocka bomull. När bomull odlas och kläder tillverkas används en mängd olika giftiga kemikalier. Många sitter kvar i tyget och vid tvätt följer kemikalierna med i avloppsvattnet. Bland annat nonylfenoletoxylat som bryts ner och bildar miljögiftet nonylfenol. Det visade en undersökning som Naturskyddsföreningen gjorde 2007. Nonylfenol är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Medför möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga. Medför möjlig risk för fosterskador. Kvinnorna som jobbar med att sy kläderna får jobba övertid utan ersättning. Har så låg lön att dom inte kan försörja sin familj. Om dom blir sjuka får dom sparken om dom stannar hemma. Om en tshirt som du köper kostar 350 kronor går 14 öre till bomullsarbetaren och 1,40 till sömnadsarbetaren. Tänk då om du köper en lågpriströja för 39 kronor!
Vad händer med kläderna när vi tröttnat på dom? Myrorna i Tungelsta söder om Stockholm får in 50 ton kläder/vecka. FEMTI TON I VECKAN! En begagnataffär i hela Sverige. Tänk då hur mycket kläder det blir i hela Sverige som folk tröttnat på. Då hamnar inte ens en femtedel av kläderna vi tröttnat på hos Myrorna eller andra begagnataffärer utan på soptippen. 10 000 tals ton kläder hamnar direkt i soporna. Läs mer här.
När du köper seccond hand sparar du in 97 % av den energin som skulle ha gått åt för att göra nya kläder, I fabrikerna går det dessutom åt 70 liter vatten och 200 gram kemikalier för att göra en tröja. Det sparar du också in. + att det blir billigare.
Det finns självklart bra klädföretag som tar ansvar för sina kläder. Till exempel Nudie gör jeans av 100 % ekologisk bomull och samarbetar med Amnesty.
Om du som komsument vill vara med och påverka kan du:
* Köpa kvalite och tidslösa plagg som håller länge.
* Köpa seccond handkläder eller kläder av återvunnet matrial.
* Köpa kläder av ekohampa, linne, tencel eller ekobomull.
I vissa städer finns det klädbibliotek och det kan vara ett bra alternativ om man känner för at förnya sig eller bara behöver ett plagg för en kväll. Klädbytardagar är också ett bra alternativ.