Bal och "kompisar"

Läkaren ringde om mina provsvar - dom visade ingenting, lite förhöjd protein bara, och mitt röntgen svar - ingenting. Så vad det var som gjorde så ont det vet ingen. Jag vet bara att jag mår bättre nu och ska börja jobba imorgon igen. Det har jag delade känslor inför, eftersom jag inte har jobbat på 10 veckor så vet jag ingenting. Inte vem jag jobbar med, inga fasta besök, inte hur mycket det är att göra, ingenting. Jag vill ha koll så det gör mig nervös att inte veta. Men är bara första dagen avklarad så kommer det att kännas bättre. Sen kommer ekonomin att förbättras när jag får lön igen istället för sjukpenning och det blir bra nu när det snart är semester.

Dessutom så är min "kompis" M som en igel på mig nu när jag och hon har varit hemma och sjukskrivna båda två. Så när jag jobbar "slipper" jag henne. Hon har varit här nästan hela dagen och idag gjorde allt hon gjorde och allt hon sa mig tokig. Jag var så nära att strypa eller slänga ut henne. Jag är väldigt snäll i vanliga fall men med henne blir jag som förbytt. jag tror att det är hennes "energier" som smittar av sig. Det första hon gjorde när hon kom var att säga "jag är hungrig, vad har du att äta?". L och jag hade precis ätit lunch så jag frågade vad hon hade tänkt sig. Då ville hon ha frukt sa hon. När jag visade henne fruktskålen i vardagsrummet tog hon en banan, ett äpple och en clementin. När hon var på toan undrade hon var det fanns mer toarullar. Sen när jag kom in efter henne hade hon inte bytit rulle utan börjat använda den nya istället. Fast det fanns papper kvar på en gamla. Varje gång hon drack vatten tog hon ett nytt glas. Så det stod minst 6 använda glas överallt efter henne, hon lämnar dom bara där hon är. Hon sa att vattnet smakade gammal fisk. När vi fikade gjorde jag varsin macka. Men det dög inte för hon ville ha en macka till. Då sa jag att hon fick göra en själv. Då gjorde hon en macka på en hel rågkaka och åt. Jag är inte snål om det hade varit någon annan hade jag säkert inte retat upp mig så. Ibland önskar jag att jag kunde be henne dra åt skogen, men jag är för snäll för det.

Nu till något roligare. M är på 9:ornas bal just nu. Han var jättefin och jag hoppas att allt går bra. Tyvärr är han som sin far och har svårt att få tummen ur det berömda. När han väl frågade flickan han ville gå med hade hon redan en date. Så han går själv, men det gör dom flesta av hans kompisar också.

På M och S rum har jag inte gjort så mycket pyssel eftersom dom bestämmer över sina rum själva och inte vill ha mammas hand över det hela. Men på M:s rum har jag gjort ett tv kontroll fodral av ett par gamla jeans.

S är lika förtjust i ljus och ljusstakar som jag är. Hon har till och med fler än jag, 35 stycken. I ett litet rum. Byrån som jag hade när jag var barn har jag målat svart för att det ska passa in i S rum. Uppe på den har hon några av alla sina ljus. Jag vill ha likadana så jag är avundsjuk.