Mitt jobb.

Åå du undrar om jag jobbar???... ooo JA, JAG ÄR MAMMA. Det gör mig till en, väckarklocka, , städerska, kock, diskerska, hushållerska, servitris, lärare, nanny, sjuksyster, livvakt, fotograf, rådgivare, en livslång student, en fest arrangör, en personlig assistent, en revisor, en BANKOMAT, en tröstare, jag har aldrig semester, betalt när jag e sjuk eller lediga dagar. Jag jobbar dag som natt. Jag har jour dygnet runt resten av mitt liv. ♥♥♥♥

onsdag 28 maj 2008

Röntgen och talpedagog

Jag har inte hunnit med så mycket på hemmafronten idag. S fick en tid för ultraljud buk klockan 8.30. Så det var bara att åka till röntgen igen, dom tror väl snart att jag har klippkort där. Vi gick in på den röntgen som jag var på i måndags och anmälde oss. Eftersom det stod att gastroröntgen också låg där. Vi fick beskedet att vi skulle gå till röntgen en trappa upp. Så det gjorde vi och blev visade till ett väntrum. 8.35 någonting blev vi uppropade och fick beskedet att vi skulle gå ner en trappa. Vilket vi gjorde och blev tillsagda att sätta oss i det väntrummet. 8.50 någonting kom det en sköterska och ropade upp oss. S blev tillsagd att klä av sig allt utom underkläderna och sätta på sig en undersökningsrock. Vid 9 fick vi komma in på röntgen rummet och fick beskedet att läkaren skulle komma om 5 minuter. Han kom efter 15 minuter så halv 10 var vi klara och fick åka hem. Han undersökte gallblåsan, båda njurarna och bukspottkörteln och allt såg normalt ut. Det var skönt att höra men samtidigt så vet vi ju inte vad det var som hon fick så ont av. Eftersom farmor och farfar var hos L och vi hade en tid hos talpedagogen klockan 11 så ville jag helst vara hemma till halv 10. Vilket jag alltså inte var. S hade inte fått äta på 12 timmar innan undersökningen så jag hade med en termos med juice och en äggmacka till henne som hon åt i bilen på väg till skolan.
Jag hann i princip bara hem och vända. Jag hängde upp en maskin med tvätt bara sen åkte L och jag till talpedagogen. Det var sista gången innan sommaren så hon ville att maken skulle vara med också så han slöt upp vid sjukhuset. Det enda spännande som hände där var att dom hade övning i hjärtlungräddning och sprang som yra höns. Vi gjorde det vanliga och sen berättade talpedagogen att hon hade pratat med dagis. Dom tyckte att L pratade mycket bättre. Att hon hade ätit väldigt slabbigt men nu äter fint. Att hon har smältit in bra i gruppen men ibland drar sig undan och leker själv. Sen en massa annat med som jag har förträngt. Allting kändes som ett klagomål på mig som mamma. Eftersom jag har valt att ha L hemma i 4 år istället för att ha henne på dagis. Sen beklagade sig talpedagogen över att L bara är 12 timmar på dagis och inte 15 timmar som är brukligt. Att hon går på kyrkis 6 timmar i veckan och därför kommer upp i 18 timmar det räknas inte. Som vanligt var hon sen vi fick inte komma in förrens halv 12 så klockan var långt över lunch innan vi var klara. Tur att vi har pannkakor i frysen för såna här "nödsituationer" när magen skriker av hunger.
Jag har silat rabarbersaften och lagt resterna på ett torkgaller i trädgården för att göra godisar av dom. På eftermiddagen träffades maken och jag för att gå i gemensam trupp till orientaffären och köpa frukt och grönsaker. 205 kronor gick kalaset på. Det var billigt för vi köpte 1 kilo kycklingbitar, 4 liter iste, 1 burk nutella, 2 klasar bananer, 1 påse nektariner, 1 påse vindruvor, 1 påse tomater, 1 gurka, 1 salladshuvud, 1 salladskål, 1 påse paprika och 1 chilipeppar.
Något som inte var lika billigt var S konfirmationsbilder som kom idag. 540 kronor för 6 tack-kort, 1 gruppbild, 1 stort kort och 2 lite mindre kort. Dessutom låg det två fakturor i kuveret. En med nummer 20 och en med nummer 23. Så vi måste ringa fotografen och fråga vad som händer. Vi skickar troligvis tillbaka bilderna men vi har ju fått fakturor för två paket och kan bara skicka tillbaka ett. Fortsättning följer.
Läste en artikel i Aftonbladet om en liten tjej som hade blivit misshandlad av sin mammas pojkvän. Jag grät hela tiden. Jä**a människa. Jag hatar folk som ger sig på små oskyldiga barn som inte kan försvara sig. Såna ska bara hängas upp i genitalierna eller något ännu värre. Läs om stackars Gabriella här.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Inte för att vara taskig... men det din L verkar ha problem med (social interaktion, bordsskick, tal) är ju verkligen sådant som utvecklas mycket på dagis. Är det verkligen värt det för dina barn att leva ett fattigt liv för att du inte vill jobba? Du väl alltid byta jobb om det är så hemskt?

Jag kan bara tala för mig själv men jag skulle inte ha föredragit att min mamma var hemma framför att hon fick baka bröd och göra eget te hela dagarna när hon var hemma. Och att vi aldrig hade råd med något när "alla andra" hade råd med resor och annat.

hemmamamman sa...

För det första så var du taskig. För det andra så jobbar jag 50% även om jag är sjukskriven för tillfället. För det tredje är vi inte fattiga, vi har mat i magen, kläder på kroppen, vi har flera 100 tvkanaler, vi har villa, bil och husvagn. Vi åker på semester varje år. Barn vill alltid ha det som alla andra har, eller som dom tror att alla andra har. M till exempel vill vara vaken och spela dataspel hela natten mot en skoldag för alla andra får det. Ska han få det då för att vi enligt dig är fattiga annars?

Anonym sa...

Ok. Jag tänkte på att du skriver att du inte vill jobba fast du gör det när jag skrev att du inte vill jobba. Då verkar ju L:s talproblem inte ha med hemmavarandet att göra. Tack för informationen.