Lycka är

Lycka är när jag intog eftermiddagskaffet i solskenet på kökstrappen. Ätandes en kexchoklad och med Barry White i öronen. Lycka är också att det bara gör ont i axeln vid vissa rörelser. Lycka är att L har varit hemma med mig hela dagen (hon är jättetjurig och snorig men hon är världens gulligaste i alla fall). Lycka är att L svarade i telefonen. Hon har alltid varit tvärtemot sin syster som kan sitta i telefonen i timmar en riktig telefonhatare. Hon totalvägrar att prata i telefonen det hjälper inte vem som än är i andra änden. Imorse ringde det när jag stod med huvudet i duschen så jag ropade till L kan du svara och hör och häpna hon gjorde det! Hallå hörde jag, sen hörde jag du får prata med mig istället för mamma tvättar håret. Efter det berättade hon om att hon var snorig så hon fick inte gå till dagis, fast hon inte är sjuk ju bara snorig. Det var maken i andra änden och han sa att hela samtalet hade L pratat kristallklart så lycka kanske är att vi snart slipper talpedagogen. Tyvärr har resten av det som kommit ur L idag inte varit lika klart så vi får nog göra fler besök hos E.
Det som inte är lycka är att L är jätteförkyld och säkerligen kommer att dela med sig av sina baciller. Lycka är det inte heller att M:s ena innebandy kompis från matchen igår har insjuknat i maginfluensa idag, han delade säkert också med sig av sina baciller till M. Det är inte heller lycka att jag har så ont i ena knät att jag knappt kan gå och i handlederna så fort jag rör händerna.