Dagisvägrare

L vägrade att gå till dagis i fredags. När jag försökte forska lite i det sa hon att hon inte fick vara med och leka. Tänkte inte så mycket mer på det då eftersom jag har märkt att hon ofta leker själv när jag hämtar henne så har jag haft antennerna upp och frågat fröknarna med jämna mellanrum. Men nej då hon får alltid vara med enligt dom. I dag var det dags igen, hon vägrade att gå dit. Vi har henne på dagis för att hon ska få leka av sig. Maken jobbar på dagarna och jag på kvällarna för att vi ska slippa dom långa dagistiderna som M och S fick stå ut med. Alltså behöver hon inte vara där om hon inte vill enligt mig. Maken tycker att vi ska tvinga dit henne. Men han är aldrig hemma när hon ska lämnas eller hämtas så han slipper ta konflikterna. S trivdes aldrig på dagis, hon grät varenda dag som jag lämnade henne. Från när hon började när hon var 1,5 år tills hon slutade när hon var 6 år. Hon vägrade vara på fritids efter det så då började jag jobba natt för att hon skulle kunna komma direkt hem istället.
just nu så skulle jag vara det jämt. Räknar dagarna till 15 augusti då mitt schema går ut.
Apropå mitt inlägg igår om folk som jagar status och prylar så har jag flera exempel på det. Det är bara att titta runt till grannarna här som försöker att överglänsa varandra med nya bilar, utlandsresor, märkesprylar och hemrenoveringar. Några mer exempel är en före detta jobbarkompis till mig som har en nybyggd lyxvilla, två nya bilar i garaget, åker på semester minst tre gånger per år och har två döttrar som är 3 och 5 år som har mobiltelefoner och märkeskläder. Dom gör allt för att imponera på andra eller gjorde för hon gick in i den berömda väggen. Nu försöker hon leva lite som vi och inte imponera så mycket längre. Ett annat exempel är en klasskompis till M som blev akutopererad för blindtarmen. Hans familj hade bokat in en skidresa några dagar efter det hände. Hans mamma och pappa ville inte ställa in så dom tog med sig hans syster och åkte ändå. Han fick vara själv hemma, 16 år och nyopererad!