Mitt jobb.

Åå du undrar om jag jobbar???... ooo JA, JAG ÄR MAMMA. Det gör mig till en, väckarklocka, , städerska, kock, diskerska, hushållerska, servitris, lärare, nanny, sjuksyster, livvakt, fotograf, rådgivare, en livslång student, en fest arrangör, en personlig assistent, en revisor, en BANKOMAT, en tröstare, jag har aldrig semester, betalt när jag e sjuk eller lediga dagar. Jag jobbar dag som natt. Jag har jour dygnet runt resten av mitt liv. ♥♥♥♥

måndag 28 januari 2008

Tvättmedel och bananmärken

L älskar bananer. Hon kan äta flera stycken om dagen. Men hon har en fix iden om att hon måste plocka bort klistermärkena innan hon skalar och äter bananen. Sen klistrar hon märket där hon tycker att det passar. Jag hittar dom på alla möjliga konstiga ställen i huset. Här är dagens skörd av bananmärken.På pianot.

På den minsta burken i köket.


Jag har gjort en sats med tvättmedel av aska. Det blir asklut av det som dom tvättade med förr i tiden. Jag har inte vågat att tvätta med det ännu men återkommer med resultat. Jag har läst att det ska vara lika bra som köpta tvättmedel. Tänk vad bra om det fungerar. Vi eldar en hel del i kaminen för värmens skull att då kunna använda askan till gratis tvättmedel det vore toppen.

Pappas bror B jobbar på ett lager för lastbilar. Ibland när pallar går sönder så får dom ta hem grejerna. Sist hade en pall med choklad gått sönder. Så idag kom han med 15 kilo choklad till oss. Det var ju väldigt snällt men med tanke på att vi försöker hålla igen så var det lite dålig taiming kanske. Apropå hålla igen så har jag gått ner 4,4 kilo sedan första januari så det var godkänt.


Men det var innan vi fick 15 kilo choklad!

En sorglig sak är att marsvinet som vi sålde som inte har mått så bra sedan ett par veckor tillbaka nu är sämre. Han har ätit antibiotika i 4 dagar men har inte blivit bättre utan tvärtom. Han äter och dricker som vanligt, men är tydligen smal som ett streck, blek och jättetrött. Köparen funderar tydligen på om han ska få vara kvar i livet eller inte. Hon ville inte se honom lida mer. jag har inte träffat honom sen innan jul så jag vet ju inte hur sjuk han är eller hur han mår. Jag har bara hennes berättelse på det. Men jag tror på så länge det finns liv finns det hopp så jag hade nog, om jag inte såg honom lida, låtit honom få leva. Får dåligt samvete för att jag sålde honom. Då var han frisk så jag funderar på om det beror på att vi sålde honom, om han hade varit frisk om vi hade haft kvar honom? Han som skulle få det så bra, med stora utrymmen, massor med kompisar och tjejer.

Inga kommentarer: